Trots att alltfler barn och även vuxna diagnostiseras med adhd är fortfarande orsakerna till symtomen, som hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter, okända. Men den välkända brittiska tidningen the Lancet en teori som sannolikt kommer att väcka stor uppmärksamhet.
För första gången ställer sig denna väletablerade skolmedicinska skrift bakom den kontroversiella uppfattningen att adhd har samband med vad vi äter. Det är åsikter som hittills enbart hävdats inom den alternativa medicinen utan stöd från etablerade experter.
Artikeln baseras på en holländsk studie där forskarna rekryterade 100 barn mellan fyra och åtta år gamla med diagnosen adhd. Hälften av dem fick ingå i ett program med reducerat intag av livsmedel medan de övriga åt som vanligt.
Utgångspunkten för studien var att adhd skulle kunna kopplas till allergi eller överkänslighet mot viss mat. Kostgruppen fick därför samma behandling som svårt matallergiska barn får för att försöka fastställa vad de är överkänsliga mot.
Under fem veckor fick de 50 barnen i princip enbart äta en kost bestående av tio livsmedel som är kända för att inte ge upphov till allergi- eller överkänslighetsreaktioner. All annan mat togs bort. Samtidigt testades samtliga barn regelbundet med olika adhd-tester.
– Av de 41 barn som fullföljde kostomläggningen kunde vi påvisa märkbara förbättringar hos 32, det vill säga 64 procent, säger professor Jan Buitelaar från Radboud-universitet i Nijmegen som lett studien.
– Vi såg också att dessa barn försämrades när de började äta normalt igen. Det innebär att så mycket som mer än vartannat fall av adhd skulle kunna ha kostanknytning, slår han fast.
I Lancet pläderar nu forskarna för att alla med adhd borde få genomgå ett liknande kosttest för att fastställa eventuella samband med maten och på så sätt skräddarsy en kost för varje individ.
– En sådan insats kräver resurser och inte minst utbildning framför allt av läkare och dietister. Men det skulle innebära ett viktigt framsteg. Vi skulle till exempel kunna begränsa behandling med läkemedel till enbart adhd-drabbade som inte är kostkänsliga, säger Jan Buitelaar.
Han avråder dock bestämt från alla försök att testa denna kostomläggning på egen hand. Det måste ske under ledning av läkare och specialister.
På den dagliga verksamheten som Stöd & Resurs unga vuxna driver i Älvsjö i södra Stockholm, där flera av deltagarna har diagnosen adhd, kommer uppgifterna om kostens betydelse inte som någon överraskning. Dagverksamheten har hälsoinriktning och här läggs stort fokus på både fysisk träning och hälsosam kost.
– Vi är säkra på att förbättrad kost kan hjälpa de här ungdomarna, även om det är vår egen tes. Vi ser stor förändring hos dem som är vana att äta bara snabbmakaroner och ketchup, säger gruppledaren Mattias Edgren.
På dagverksamheten deltar ungdomarna själva i matlagningen, och en dag i veckan läggs särskild stor vikt vid maten, med genomgångar av näringslära och tallriksmodellen. Förändringen med bättre kost visar sig konkret i bland annat förbättrad koncentrationsförmåga hos deltagarna.
– Det märks att vissa elever med adhd blivit betydligt lugnare, sedan de börjat äta hälsosammare. Det är lättare att få kontakt, och de kan sitta i ett forum och vänta på sin tur. Med ett reducerat sockerintag blir inte lika hispigt, och de kan gå ner i varv mer.
Den svenske adhd-experten överläkare Björn Kadesjö i Göteborg är dock skeptisk till undersökningen:
– Vi måste göra fler studier och få mycket större kunskaper innan vi kan starta en så omfattande förändring, säger han.
Källa: Svd
Gilla 